Så här mycket kött äter vi

Hur mycket kött äter vi egentligen? Två siffror cirkulerar. Köttskeptikerna hävdar att det är 85 kilo medan de köttvänliga säger att den siffran är överdriven; konsumtionen är betydligt mindre; bara 46 kilo. Mums har det korrekta svaret.

Den som lusläser Jordbruksverkets hemsida och klickar runt hittar mycket intressant. Den högre siffran anger totalvärdet på hela slaktkroppen med ben och allt. Mängden kilo har förövrigt stigit och senaste inofficiella siffran från Jordbruksverket är 87 kilo. Medan den lägre siffran, som idag är 51 kilo, bara räknar på rent kött, fryst eller färskt utan inälvor, stora ben och här är även svinnet är borträknat.

Men ingen av siffrorna är helt sann. För att få reda på hur mycket kött vi egentligen äter måste man förstås alla charkprodukter som innehåller kött och inälvor räknas med. Även hamburgaren och korven innehåller ju kött. Så den faktiska köttkonsumtionen är 72,50 kilo per person och år.  

Läs mer om detta på jordbruksverkets blogg om siffror.   

L.B. maj 2013

McDonalds satsar på ekoägg

Som första hamburgerkedja i Sverige har McDonalds lanserat ekologiska ägg i sina frukostmenyer. Det är den tredje ekologiska produkten i McDonalds sortiment. Sedan tidigare finns ekologiskt kaffe och mjölk. De ekologiska äggen blir en viktig ingrediens i McDonalds nylanserade frukostmenyer.

Det kommer att handla om minst 1,6 miljoner ägg - förhoppningsvis mer, enligt Patrik Holm Thisner, inköps- och kvalitetsdirektör på McDonald´s Sverige.

Ca 45 % av McDonalds nötkött till hamburgarna är svenskt, resten import. Inget av nötköttet är ekologiskt. McDonalds är restaurangbranschens största köpare av nötkött i Sverige.

Nu väntar vi med spänning på vilken hamburgerkedja som kommer att bli först med en ekologisk hamburgare - för mig veterligen finns ingen ekologisk hamburgare på någon av alla hamburgerkedjorna i landet.

Eva F (MUMS) 13 maj 2013

Höga halter gift i Östersjöfisk

Feta fiskar så som strömming, lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern bär på höga halter av miljögifter som dioxiner och PCB, enligt en rapport från Livsmedelsverket, skriver TT. Rapporten bygger på analyser som gjorts under de senaste 10 åren. För strömming är halterna högst i Bottenhavet och Bottenviken där de ofta överskrider gränsvärdena. I "egentliga" Östersjön är halterna relativt höga men ligger under gränsvärdena. SvD, 18 april 2013

PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet av det multinationella kemi- läkemedels- och jordbruksföretaget Monsanto. De räknas till gruppen långlivade organiska föroreningar. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer.

Polyklorerade dibensodioxiner är en kategori av kemiska föreningar omfattande klorerade derivat av dibenso-1,4-dioxin. Totalt finns 210 olika kemiska föreningar i kategorin. I massmedier och miljödebatt används ofta termen "dioxin" eller "dioxiner" om föreningarna. Normalt avses någon av de ca 10 av dessa föreningar i kategorin som är mycket giftiga. De räknas till långlivade organiska föroreningar.

Människan kan få i sig polyklorerade dibensodioxiner i låga doser genom fettrik mat och animaliska produkter i synnerhet fet havsfisk. Små mängder tycks kroppen dock kunna hantera utan komplikationer. Dock anger Livsmedelsverket att barn och fertila kvinnor inte ska äta strömming, öringoch lax från till exempel Östersjön, Vänern eller Vättern, eller sik från Vänern och röding från Vättern, mer än ett par gånger per år. Foster och barn är mer känsliga än andra för polyklorerade dibensodioxiner. (Wikipedia)

Bly i viltkött

Den som äter mycket viltkött har ohälsosamt höga halter bly i blodet visar en undersökning från Livsmedelsverket. Även tungmetallerna kadmium och kvicksilver är undersökta.

Trots att blyhalterna går ned har den som äter vilt minst en gång i månaden för höga blyhalter.

- Det är oroväckande att mer än var tredje person i undersökningen har blyhalter som ligger på nivåer där man inte kan utesluta skadliga effekter på njurarna. Var tredje kvinna i fertil ålder har blodblyvärden som innebär att fostrets neurologiska utveckling skulle kunna påverkas, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket.

Orsaken till den höga halterna av bly är kopplat till viltkött beror troligtvis på användningen av blyhagel. Förbud mot blyhagel borde vara den självklara orsaken. Men jägarna har hittills motsatt sig detta...

Mycket kvicksilver finns framförallt i fisk, och då insjöfisk och stora rovfiskar. Halterna i blodet är acceptabla för människor men inte riktigt bra. Eftersom så få äter insjöfisk sågs det högsta halterna av kvicksilver hos dem som överhuvudtaget åt mycket fisk. För höga halter kvicksilver skadar hjärnans utveckling hos foster och små barn.,

Kadmium var den tredje tungmetallen som undersöktes. Kadmium tillförs  jorden via konstgödsel och luftföroreningar, i första hand från ofullständig, småskalig sopförbränning.  Bästa sättet att skydda sig mot kadmium är att äta tillräckligt med järnrik mat. Ett lågt Hb värde ökar riskerna för kadmiumförgiftning då kadmium vid järnbrist tar järnets plats i ämnesomsättningen. Unga kvinnor är mest utsatta. Även här skadas njurarna.

Cigarettrökning är en ännu större riskfaktor när det gäller för mycket bly, kvicksilver och kadmium.

Pressmeddelande från Livsmedelsverket. Hela undersökningen.

 L.B maj 2013

Konsumentorganisationer kräver klartext om maten

Vi äter allt mer på restaurang och av butikernas oförpackade färdigmat. Men informationen om maten är knapphändig eller obefintlig. Oftast framgår varken ingredienserna eller ursprunget vilket gör det omöjligt att göra aktiva val.

I ett öppet brev till Livsmedelsverket kräver 14 konsumentorganisationer ändrade regler för märkning av maten. Information är nödvändigt för att kunna göra aktiva val som konsument - val som handlar om hälsa, miljö, djurskydd eller andra etiska ställningstaganden. Rätten att få veta vad vi stoppar i vår kropp är självklar och ska gälla oavsett om vi handlar i butiken eller på krogen. Livsmedelsmärkningen i Sverige står inför förändringar i och med genomförandet av en ny EU-lagstiftning. Sveriges Konsumenter och flera av dess medlemsorganisationer driver nu kampanjen ?Vad är det i maten? Klartext NU!? som syftar till att driva på för fullständig information om maten vi äter. Läs brevet till Livsmedelsverket på Sveriges Konsumenters webbplats.

Giftrester i två av tre prover av frukt och grönt

I så gott som alla svenskodlade jordgubbar fanns rester av minst ett bekämpningsmedel. Så skulle man kunna redovisa resultatet från Livsmedelsverket senaste kontroll. Verket däremot poängterar att bara 4 % frukt och grönt överstiger gränsvärdena. Vi har läst hela rapporten.

I Livsmedelsverkets rapport kan man läsa att i hela 64 % av de 1182 stickproverna på frukt och grönt fanns rester av bekämpningsmedel. Visserligen under gränsvärdena på vad som idag anses vara skadligt men...Är det något som allt fler forskare och inte bara toxikologer är oroande över så är den s.k. cocktaileffekten. Vad händer när vi blandar flera olika typer av gifter, om än små mängder? Det vet ingen idag. Därför känns verkets siffror oroande och är en anledning till att de bör uppmärksammas.

Svenskt är väl bättre än importerat? Ja, i det flesta fall. I svenskodlat innehåller "bara" 44 % av frukt och grönt proverna rester av bekämpningsmedel medan siffran för Eu är 66 % och för icke Eu länder 78 %. Här är jordgubbarna ett av undantagen; hela 96% av de svenskodlade gubbarna innehåller rester av minst ett bekämpningsmedel medan importgubbar från Eu "bara" i 62 % av fallen var "nedsmutsade".

Några siffror från rapporten:

Citrusfrukter: 98 % giftrester, 4 % över gränsvärdena. Värst är citroner och grape. Eftersom mesta giftet finns i skalet bör man alltså inte använda rivet citronskal av konventionellt odlade citrusfrukter.

Äpplen: 87 % innehöll rester, 2 % över gränsvärdena. i ett av proverna fanns sju olika gifter! Här hade man hoppats att det svenskodlade skulle sticka ut. Bara i 12 % av de svenska äppelproverna var fria från rester av bekämpningsmedel.

Päron: 78 % innehöll rester, 3 % över gränsvärdena.

Bordsdruvor: 92 %, 7 % överskrev gränsvärdena. Men vad värre är i 10 av de 74 stickproverna fanns rester av 12 olika bekämpningsmedel.

Sallat. 58 %, ingen över gränsvärdena

Slanggurka: 61 %, 1 % över gränsvärdena

Tomat: 57 %, ingen över gränsvärdena

Gojibär, torkade: 100 % och samtliga 100 % var över gränsvärdena. Men bara 5 prover testades...

I torkade linser och konserverad persika återfanns inga rester.

Hur är det med de ekologiska råvarorna? Bland stickproven hittades inget som innehöll rester av bekämpningsmedel. Inte förvånande däremot är det desto mer förvånande att stickproven från s.k. integrerad odlingen (IP), som säger att de sprutar bara när det behövs, oftare hade rester av bekämpningsmedel  (53 %) än i den vanliga konventionella odlingen (38 %). Se sid 27 i rapporten.

Upprop för ärlig mat

Hälsingestintans vd Britt-Marie Stegs har starta ett nytt matupprop för ärlig och svensk mat.

Med anledning av den senaste tidens stora matskandaler så har Britt-Marie Stegs frågat sig liksom många av oss: Varifrån kommer vår mat och vilken är dess historia innan den hamnar på vår tallrik? Får vi verkligen bra mat för våra matpengar? Trots att Sverige har ett av världens bästa jordbruk och svenska företag slår sig för bröstet och säger att svenskt mat är av yppersta kvalitet följer den ena skandalen på den andra. Vem kan man lita på? Ärliga livsmedelsföretag skulle vinna på ett krav om  ursprungsmärkning.

Nu får det bara nog. Nu måste politikerna göra något. 

Undertecknarna till uppropet tänker samla in minst 5000 namnunderskrifter för vår svenska matproduktion och överräcka denna lista till Jordbruksminister Eskil Erlandsson! De vill att Eskil svarar på följande tre frågor;

1) Vad tänker ni göra för att säkerställa att konsumenter i Sverige får veta vad de äter och att innehållet i maten stämmer?

2) Vad tänker du och regeringen göra när det gäller frågan om en korrekt ursprungslandsmärkning på färdigmat och halvfabrikat?  

3) Vad tänker ni göra åt den pågående nedmonteringen av det svenska lantbruket?           

Mums stödjer förstås detta upprop. Vi vill ha  Mat Utan en Massa Skräp. Vilket också inbegriper ekologisk och klimatsmart mat. Men tillskillnad från slakteriföretaget Hälsingestintan tycker vi att vi ska äta lite mindre kött men givetvis av en mycket bättre kvalitet än vad som finns i den diffusa färdigmaten. 
 

Vill du också stödja uppropet? Skriv under här!
               

Ny märkning visar veganrätt

Många konsumenter vill vara säkra på att maten är helt fri från animaliska ingredienser. En ny märkning från Föreningen Djurens Rätt ska vägleda och garantera djurfri mat.

Det är inte alltid helt enkelt att lista ut vad som döljer sig bakom ingredienslistans ord. Och i takt med att allt fler vill välja vegetariskt blir problemt mer utbrett. Nu lanserar Djurens Rätt Sveriges första och sin egna veganska märkning: "100 % veganskt - Godkänd av Djurens Rätt." Mat utan alla animaliska ingredienser även mjölkprodukter, honung, gelatin, ostlöpe och ägg i alla dess former.

Först ut att märkas är varumärket Veggis alla sojaprodukter. 

På Mums receptsidor finns massor av "Veganska och vegetariska recept".

Ökad ekologisk import

Det ska bli lättare för utvecklingsländer och andra länder utanför EU att exportera till EU. Men behöver vi verkligen importera? Är det inte alltid bättre med närodlat?

Eu har just beslutat att det ska bli lättare att exportera ekologisk livsmedel till oss. Flera olika kontrollorgan kommer att erkännas. Bra förstås. Vi behöver importera bra livsmedel. Mycket av det vi anser som nödvändigt kan vi inte odla i Sverige. Och många gånger kan det faktiskt vara klimatsmartare att importera än att producera på hemmaplan. Transporter är långt ifrån det som kräver mest energi i den långa kedjan mellan jord och bord. Uppfödning och odling drar oftast mest energi. Och den transport som drar mest energi är den mellan butiken och hemmet, den som vi som konsumenter direkt ansvarar för.

En växnade marknad för ekologiska livsmedel är definitivt något positivt. Ökad export från tredje gynnar utvecklingsländerna. Och för bonden i utvecklingsländer kan det innebära ett stort lyft om efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar. Hon (det är ofta kvinnor som är de verkliga bönderna) slipper kemiska gifter och dyrt konstgödsel. Lönsamheten i det lilla jordbruket ökar i länder där arbetskraft är billigare än insatsvaror som drivmedel, kemiska gifter och konstgödsel. Dessutom slipper bonden och hennes familj utsättas för riskerna med kemiska bekämpningsmedel. Skyddsutrustning och tydliga bruksanvisningar lyser ofta med sin frånvaro. Tusentals skadas varje år p.g.a kemiska gifter.  

Är det något man ska välja att lägga sina pengar på är ekologiska importerade livsmedel från tredje världen. Dessutom ska de helst var Fair Trade märkta så att bonden får schysst betalt. Då kan verkligen våra ekologiska val göra skillnad.

Mer om de nya förordningarna:     

EU-parlamentarikerna röstade ja till hållbara fiskbestånd i EU

Den 6 februari röstade EU-parlamentarikerna igenom ett reformförslag som ska åtgärda EU:s misslyckade fiskeripolitik, bland annat ett förbud mot överfiske och mot dumpning av fisk. Reformen innebär att EU:s medlemsländer blir ansvariga för att återuppbygga fiskbestånden.  År 2015 måste medlemsländerna införa hållbara fångstkvoter som gör att bestånden är återhämtade senast 2020. I dag slängs mycket fisk tillbaka i havet, men i reformförslaget ingår att dumpning av fisk ska förbjudas.

I dagsläget är två tredjedelar av EU:s kommersiella fiskbestånd överfiskade. Enligt en undersökning som WWF låtit göra vill 88 procent av invånarna köpa hållbart fångad fisk. Men verkligheten är en annan. EU-ländernas fiskeministrar har bara följt forskarnas råd om kvoter i 13 procent av sina beslut. Istället har de ofta satt kvoter som i genomsnitt är 45 procent högre än de vetenskapliga rekommendationerna.

Efter beslutet i parlamentet väntar tuffa förhandlingar med medlemsländernas fiskeministrar. Motstånd väntas från bland annat Spanien och Frankrike. (Källa: WWF) (foto: FreeDigitalPhotos, chayathonwong2000)

Mer om fisk och fiske.

Jordbruksverket förordar minskad köttkonsumtion

I västvärlden behöver vi äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. Det är en av slutsatserna i en ny rapport där Jordbruksverket beskriver olika aspekter av en globalt hållbar köttkonsumtion. Rapporten En hållbar köttkonsumtion kan laddas ned från Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.  

Det är i synnerhet metangas från nötköttsproduktionen som bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. För alla djurslag har det betydelse hur djuren föds upp. Långsam uppfödning utomhus innebär i många fall större utsläpp än intensiv produktion inomhus, men kan å andra sidan innebära en bättre djurvälfärd.

Konsumtinen av kött kan i första hand minskas genom att vi i minskar på svinnet, enligt Jordbruksverket. Minst lika effektivt är att vi ökar vår konsumtion av baljväxter, frukt och grönsaker som kompensation för allt kött.

Svenskarna äter näst mest kött i hela EU och en stor del av detta kött är importerat. Enligt Jordbruksverkets statistik ökade den svenska konsumtionen av kött med 33 procent mellan 1980 och 2010 till 85 kg kött per person och år. 2010 åt vi 37 kg griskött, 26 kg nötkött, 18 kg fjäderfä (mest kyckling). Resterande 4 kg kött fördelades på vilt och lamm.

MUMS, 20130122, Eva Fröman

FN varnar: ändrade matvanor hotar hälsa och ekosystem

Fetma håller på att bli ett värre problem än hunger hävdar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Hoten växer mot människors hälsa och mot ekosystemen. 900 miljoner människor lider av hunger medan 1,5 miljarder människor är feta eller överviktiga. Allt fler i världen äter dieter som är mindre näringsrika men samtidigt mycket sötare och fetare. Dieterna ger stora fotavtryck i miljön, ökar utsläppen av växthusgaser och slösar med vattenresurserna.

När människor får råd överger de sin traditionella till stor del vegetabiliska kost. De äter mer kött, mejeri, fett och socker, konstaterar FAO. Majs, ris och vete står för 60 procent av all energi från växtriket. Felnäring är också ett gigantiskt och växande problem.

(Källa: Land Lantbruk 17/8-12)

Ekologiskt på Wall Street

Den amerikanska ekologiska livsmedelskedjan Whole Foods är börsnoterad på Wall Street. Härom veckan överträffades aktiemarknadens förväntningar och aktien stiger. Konsernen annonserade ökad vinst för andra kvartalet i år och aktien steg med 10 procent.

- I dessa svåra tider för detaljhandeln så är vi verkligen nöjda med att kunna presentera starka vinstsiffror för ännu ett kvartal. Vi är på rätt väg med våra expansionsplaner och vi tar viktiga marknadsandelar, säger Walter Robb som är koncernchef hos Whole Foods. Företaget omsätter drygt 18 miljarder Skr och vinsten skrevs upp för 2012 med ytterligare 3 procent per aktie till cirka 13 kronor per aktie.

(Källa: Organic Market Info)

Matsvinnet ökar och hushållen är de största bovarna

Matsvinnet ökar och hushållen är största bovarna enligt en färsk rapport från Naturvårdsverket.

Hushåll, restauranger och butiker slänger allt mer mat. Årligen kastar svenskarna en miljon ton mat. Mycket av det som slängs skulle kunna ätas upp. Det krävs större medvetenhet om hur man ska köpa, förvara och tillaga sin mat. Svinnet ger upphov till onödiga utsläpp av växthusgaser. En tabell över hur stora koldioxidutsläpp som olika livsmedel och svinnet ger finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Rapporten om svinn kan laddas ner från Naturvårdsverkets hemsida.

Ekologisk mjölk är nyttigare än vanlig mjölk

Ekologisk mjölk innehåller mer nyttiga fettsyror än vanlig mjölk. Det beror framförallt på att ekologiska kor äter mer gräs än andra kor. Det fastställs i en ny forskningsrapport.

Halterna av flera skadliga ämnen i maten sjunker

Halterna av flera skadliga ämnen i maten, bland annat dioxin och bromerade flamskyddsmedel, har sjunkit de senaste tio åren. Antalet bekämpningsmedel som hittas i livsmedel är också få, och när de finns är halterna låga. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010.

 Matkorgen 2010 är Livsmedelsverkets tredje stora undersökning av en typisk svensk "matkorg". Innehållet i matkorgen utgår från Jordbruksverkets livsmedelsstatistik. Bekämpningsmedel, skadliga metaller, som aluminium, bly och kadmium, och organiska miljöföroreningar, som dioxiner och bromerade flamskyddsmedel, har analyserats. Utifrån resultaten har verket beräknat hur mycket en genomsnittskonsument kan utsättas för av de olika ämnena.

 Resultaten är överlag ganska positiva. Av 400 olika bekämpningsmedel hittades endast tio stycken, samtliga i frukt eller grönsaker. I övriga livsmedelsgrupper hittades inga bekämpningsmedelsrester alls.

 - Man skulle kunna tro att detta är ett större problem, men vår undersökning visar att man inte behöver vara så orolig för bekämpningsmedel i maten. Med de här halterna ligger snittinnehållet av bekämpningsmedel långt under de nivåer som kan innebära en risk för hälsan, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket. Läs mer!

Klimatcertifierat nötkött nu i handeln

Svenskt Sigill och KRAV har tagit fram klimatkrav för svenskt nötkött. Bland annat krävs en omplett energikartläggning på hela gården, att bara förnyelsebar el används, att 70 procent av fodret ska vara producerat på gården och att särskild omsorg ägnas åt djurens hälsa eftersom låga klimatutsläpp också kräver att djuren växer bra.

 Ändå är det inte klimatsmart att äta så mycket nötkött som vi gör. Den största klimatpåverkan kommer av idisslares matsmältning som producerar stora mängder metangas när gräs och klöver omvandlas till kött och mjölk. Vi borde inte äta kött så ofta och inte så stora köttportioner. När vi ändå väljer att äta nötkött kan vi välja klimatcertifierat eller ett naturbeteskött eftersom dessa nötkreatur spelar en väldigt viktig roll för den biologiska mångfalden och för att hålla hagar och ängar öppna.

Hur mycket är du beredd att betala för ett äpple?

Bina håller på att försvinna. Att de dör beror bland annat på användningen av l och att man bedriver jordbruk som minskar den biologiska mångfalden.

Två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen är idag pollinerade och till största delen av bin. Det är ett jobb som värderas till flera hundra miljarder kronor. Bristen på bin har till exempel gjort att man i Kina måste pollinera träd och blommor för hand. Om bidöden fortsätter så att till exempel fruktblommor måste pollineras för hand kommer äpplen att vara avsevärt dyrare än nu. Bina jobbar gratis och vi tar dem för givet. Läs mer!

Bekämpningsmedel och ärftliga effekter

Bekämpningsmedel påverkade råttor tre generationer efter att modern utsatts för giftet. Den här typen av långtidseffekter fångas inte upp i metoderna för godkännande av bekämpningsmedel.

Ett tidigare vanligt bekämpningsmedel mot svampsjukdomar, vinclozolin, ändrar stressresponsen hos råttor tre generationer efter exponering, enligt forskare i USA.

Vinclozolin har sedan tidigare varit känt för att vara hormonstörande och kan orsaka lägre fertilitet hos hanar flera generationer efter exponeringen. Man har även känt till att ämnet kan orsaka epigenetiska effekter. Epigenetiska effekter betyder att arvsmassans aktivitet förändras utan att arvsmassan (DNA) förändras. Denna reglering av genaktivitet kan även vara ärftlig.

Nu har forskare även kunnat visa att vinclozolin-exponering leder till förändrad stressrespons hos råttor tre generationer efter exponering.

I den aktuella studien exponerade forskarna dräktiga råttor för vinclozolin. En kontrollgrupp blev inte exponerad. Hälften av avkomman tre generationer senare blev utsatta för stress under uppväxten, och i flera experiment testades senare olika beteenden. Totalt ingick 71 råttor i studien av den tredje generationen. Forskarna visade att fysiologin, beteendet, metabolisk aktivitet, samt RNA-molekyler i vissa regioner av hjärnan skiljde sig mellan avkommorna till exponerade och icke exponerade råttor.

Användning av vinclozolin förbjöds i Sverige 1996. Dosen som råttorna i studien fick var dessutom mycket hög. Betydelsen av denna studie ligger därför inte i faran för konsumenter att exponeras för just vinclozolin.

Däremot visar studien ett exempel på en långtidseffekt av bekämpningsmedelsexponering som antagligen inte skulle gå att upptäcka i dagens metod för godkännande av bekämpningsmedel. Det har inte heller tidigare varit känt att en exponering för något gift kan påverka stressrespons efter flera generationer. (Källa: EPOK, Sveriges Lantbruksuniversitet)

100 % ekologiskt föder världen

Nyligen genomförde Naturskyddsföreningen ett seminarium med ovanstående titel. Föredragshållare med erfarenhet från flera kontinenter och utvecklingsländer bekräftade att det är möjligt och nödvändigt. Det är bara i den rika världen, där vi odlar med insatsmedel som konstgödsel och bekämpningsmedel som skördarna minskar något vid omläggning till ekologisk odling, cirka 5-10 %. I fattiga länder ökar skördarna rejält. Det beror på att man odlar småskaligt och har flera olika grödor och husdjur ? till exempel kan gris, kyckling och ägg produceras med skörderester och matavfall. I storskaliga system blir det istället svinn.

Några siffror:

85 % av världens jordbruk är mindre än 2 hektar.

Dessa småjordbruk producerar 70 % av maten i världen.

Energin i den mat som världen producerar räcker till 14 miljarder människor.

Läs mer!

Monsanto lyfts ofta fram av det organiserade GMO-motståndet, som en global spelare med syfte att förändra strukturen på hela världens jordbruk. För Staffan Eklöf, handläggare på JOrdbruksverket, är det dock ingen speciell dramatik i just detta odlingstillstånd.

- Varje år godkänns ett antal försöksodlingar med genmodifierade grödor, både för kommersiella aktörer och för forkskning vid högskolorna. Tillstånden löper vanligtvis under fem år. Fältförsök med just den här sockerbetan har utförts i Sverige sedan 2005. Syftet med odlingarna är att se hur sockerbetorna beter sig i skånskt odlingklimat. (Källa: Miljörapporten Direkt)

Nyttig näring i nya fiskar

På senare år har nya fiskar, fiskprodukter och skaldjur dykt upp i fiskdiskarna. Livsmedelsverket har undersökt de nya arterna och resultaten visar på ett stort innehåll av nyttiga näringsämnen. Sammanlagt har 34 fiskar, skaldjur och fiskprodukter undersökts.

Linssoppans dag

I morgon på Livdagen är det för andra året i följd "Linssoppans dag". Då uppmanar vi alla vänner av linssoppa att sprida budskapet om att linssoppa är läckert och livgivande.  Sätt upp linssoppa på lunch- och skolrestaurangernas menyer. Fresta barn och åldringar med linssoppa denna dag! Njut en god tallrik hemma.

Skriver du? Publicera något om linssoppa ( ett minne, ett recept, en undran...) på din blogg, i din tidning. på facebook osv. Varför just linssoppa? Få rätter är så enkla, billiga, närande och kan bli så läckra som linssoppa. Njutning i vardagen är viktigt. Vardagsgastronomi kan vi alla tillåta oss oavsett tjocklek på börsen. Linssoppa gillar de flesta; från dagisbarn, praktiserande veganer till köttälskare. Det är lätt att älska linssoppa.

I en världen där vi borde äta lite mindre kött (somliga av oss) är linssoppa ett lätt steg att ta. Det är inte frågan om någon uppoffring.

Linser är även på andra vis klimatsmart. Visserligen tror jag inte att det finns någon kommersiell odling av linser i Sverige (förr odlades linser i Sverige!) men det är ett livsmedel som kan transporteras klimatsnålt och kräver ingen kylförvaring. Linser, som alla andra baljväxter fixerar luftens kväve, behövs i ett modernt växelbruk. De göder andra gröder. Välj i första hand ekologiska linser så gynnar du ett naturanpassat jordbruk även i andra länder.

Låt oss sudda ut linssoppans rykte om att vara trist nödkost. Låt hundra, tusen läckra, livgivande linssoppor koka den 12 april. 

Sprid vidare!

Linssoppans dag på twitter: #linssoppa12april

Här hittar du förra årets succé och här finns en annan läcker. I morgon kommer ytterligare en...

Världsnaturfonden grönmålar storföretag

Ett samarbete mellan icke-vinstdrivande miljövårdsorganisationer som Världsnaturfonden och internationell lantbruksnäring erbjuder storföretag miljöcertifiering mot vaga löften om odling med "ekologiska" metoder. Kan man lita på denna nya miljömärkning eller rör det sig om greenwashing, undrar forskaren Jonathan R. Latham i en artikel i Fria Tidningen.
Jonathan R. Latham är en av grundarna och verkställande direktör för Bioscience Resource Project, som är utgivare av Independent Science News (independentsciencenews.org).

Var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Enligt en ny Sifo-undersökning är konsumenters kännedom om KRAV-märket hög, 98 procent. Undersökningen visar också att var femte konsument, 21 procent, vill köpa mer KRAV-märkt mat.

- Det visar på styrkan hos märket. Det känns extra bra att vi inte tappar i kännedom trots att vi sedan två år har ett nytt KRAV-märke, säger Katarina Wolf, Marknadschef, KRAV.

För andra året i rad visar Sifo-undersökningen på en stor tillväxtpotential då ytterligare cirka en miljon konsumenter, 21 procent, svarar att de vill köpa mer KRAV-märkt mat.Svaren visar också att konsumenters uppfattning om KRAV har breddats. Från att tidigare främst ha förknippats med miljö och natur kopplas nu KRAV-märket i allt högre grad ihop med god smak, rättvisa och småskaligt.

- Det är roligt att konsumenter uppfattar KRAV-märkets bredd, eftersom bredden också är vår styrka. Ingen annan ekologisk märkning i Sverige går lika långt som vi vad gäller djurens välfärd, minskad klimatpåverkan och socialt ansvarstagande, säger Katarina Wolf. (KRAV, 20120307)
 
Läser mer här.

Bin föredrar ekologiska odlingar