MUMS miljömat ANNONSERA
OM MUMS
KONTAKT
HemRåvaranMiljö & HälsaReceptVeckans matNäringsberäkningarNytt & NoteratHandla & Äta
Miljö
Mat & Klimat
Ekologiskt
Miljömärkning
Fisk
Närproducerat
Säsong
Bekämpningsmedel och GMO
Hälsa
Näring
Ät S.M.A.R.T.
Tallriksmodellen
Näringsriktigt SLV
Olika dieter
Näringsnytt

Fiskguide - vad kan man äta för fisk egentligen?

 
Fisk är nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att 80 % av världens fiskbestånd är fullt utnyttjade eller hotas av överfiskning. Tyvärr finns dessutom många fisksorter som är så belastade med farliga gifter att de inte kan ätas fritt.

För att vis ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven och sjöarna på ett sätt som behåller balansen i ekosystemen och bevarar den biologiska mångfalden.
Visste du att;
Vi svenskar äter cirka 16 kg fisk och 85 kg kött per person och år enligt Jordbruksverket. Mest populärt att äta är lax, torsk och sill. Insjöfisket svarar för endast 0,7 procent av Sveriges fiskfångster men står för 6 procent av fiskets värde. Vanliga efterfrågade sötvattenarter är aborre, gös och sötvattenkräfta. Drygt 80 % av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Nära 40 procent av det globala fisket sker på djuphavslevande arter. Fiskredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, marina däggdjur och fåglar under många år i så kallat spökfiske.
I Nordsjön kastas mellan 500 000 och 800 000 ton fiskar och ryggradslösa djur tillbaka i havet varje år. I hela världen kastas uppskattningsvis dryga 7 miljoner ton tillbaka i haven. Flera fiskarter som fiskas kommersiellt i svenska vatten finns med på Artdatabankens rödlista över hotade arter, till exempel ål och sillhaj. Totalt är 34 fiskarter rödlistade av Artdatabanken

Från Världsnaturfonden, WWF, kommer guiden Fisk till middag som ger en mycket bra inblick i fisksituationen i världen idag. I rapporten finns en överskådlig sammanställning av våra vanligaste fiskar avseende tillgång, hotbild etc. finns även som snabbguide för dig som står vid fiskdisken och ska handla. Ännu bättre är förstås att ladda ner appen.


Miljömärken på fisk
Det finns två miljömärken för vildfångad fisk. Det är KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk produktion) och MSC (Marine Stewardship Council). De står bägge för ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden och främjar en ekologisk produktion. Ett miljömärke för odlad fisk, ACS (Aquaculture Stewardship Council) lanseras i dagarna. Det kommer att bli den ledande
internationella märkningen av odlad fisk och skaldjur.

Undvik fisk som innehåller PCB och dioxin
Tyvärr hjälper inte WWF.s guider den som inte vill äta fisk belastade med miljögifter. I några fall förordar WWF fisk som inte bör konsumeras av alla.    Gravida och ammande kvinnor bör t.ex inte äta strömming eftersom dioxin- och eller PCB är så hög att den kan skada barnet. Viktiga organ och funktioner kan skadas, till exempel hjärnan och fortplantningsförmågan. Överhuvudtaget bör unga kvinnor vara försiktiga när det gäller fet fisk från närområdet som inte är odlad. Samma råd gäller i stort sett alla barn och ungdomar. 

Allmänna tips för den som vill undvika Dioxin och PCB.
Ät högst 2-3 gånger per år:
  1. Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern.
  2. Strömming/sill  från Östersjön (strömming och sill är samma fiskart. Sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming).
  3. Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
  4. Vildfångad röding från Vättern

Allmänna tips för miljövänliga inköp av fisk
  1. Köp inte för små fiskar. Det är viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än minsta lekstorleken.
  2. Våga Pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så du bidrar till att trycket minskar på de mest populära och överfiskade arterna.
  3. Undvik djuphavslevande arter. De är extra känsliga för överfiske och djuphavsfisket är fotfarande i stort sett oreglerat.
  4. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på Artdatabankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, exempelvis hälleflundra, ål, vissa hajar och vildlax från Östersjön. Se artdatabanken.se.
  5. Köp miljömärkt fisk när det finns. Kontrollera också ursprunget på frysta produkter.
  6. Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske eller fisket i sjöar nära dig samt minskar transporterna av fisk. Förhoppningsvis är också fisken färskare.
  7. Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, dvs fiskfällor, burar för kräftor och krabbor och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst.
  8. Våga fråga - men bli inte nedslagen om du inte får de svar som du önskar. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskarnas biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka intresset för och påverka utvecklingen mot ett mer hållbart fiske.

(Källa: Väldsnaturfondens rapport "Fisk till middag")

Odling av fisk
Nästan hälften av den fisk och de skaldjur som konsumeras i världen kommer från odlingar. Vattenbruk är den snabbast växande matproduktionsformen och är viktigt för att föda jordens befolkning. Det är viktigt att produktionen inte är negativ för människor och miljö och inte tär på jordens resurser. Därför har bland annat WWF tagit initiativ till ASC, Aquaculture Stewardship Council. ASC utformar regler. Fisk från godkända odlingar märks så att konsumenterna får vägledning. Det första steget för ASC är att eliminera de största negativa miljö- och sociala effekterna för de vanligaste fisk- och skaldjursarterna. Reglerna utvecklas successivt. ASC-certifiering kan inte jämställas med ekologisk produktion.

I jämförelse med vild fisk är odlad lax mycket effektiv. En vild lax eller torsk behöver 8-10 kg vild fisk för att växa ett kilo. För den odlade laxen räcker det med foder som baseras på råvaror från 1,5 kg vild fisk. En lax använder mycket mer av det den äter till tillväxt än ett varmblodigt landlevande djur eftersom den inte förbrukar energi på att hålla en hög kroppstemperatur eller att hålla kroppen upprätt.100 kg foder räcker för att producera 65 kg laxfilé eller 20 kg kycklingfilé eller 13 kg fläskfilé.

Fiskmjöl används till 60 % som fiskfoder. Resten är foderingrediens till gris, kyckling och sällskapsdjur. Cirka 80 % av fiskoljan används i fiskodling. En ökande del konsumeras av människor i form av kapslar med omega 3-fettsyror. Fiskfodertillverkarna använder istället mer vegetabiliska råvaror. (Källa: Norsk Fiskeoppdrett, foto: Per Eide Studio)
Odling av fisk

 


KRAV certifiera din restaurang
Hitta din favoritrestaurang på www.ekokrogar.se