MUMS miljömat ANNONSERA
OM MUMS
KONTAKT
HemRåvaranMiljö & HälsaReceptVeckans matNäringsberäkningarNytt & NoteratHandla & Äta
Miljö
Mat & Klimat
Ekologiskt
Miljömärkning
Fisk
Närproducerat
Säsong
Bekämpningsmedel och GMO
Hälsa
Näring
Ät S.M.A.R.T.
Tallriksmodellen
Näringsriktigt SLV
Olika dieter
Näringsnytt

Klimatvärstingar och godingar

 
Växthusgaser är de gaser som höjer världens temperatur och förändrar klimatet: Vissa köttslag är de största klimatbovarna men visste du också att ost är en klimatvärsting?

Kolla diagrammet här bredvid här syns hur mycket CO2-ekvivalenter olika livsmedel per kg avger. CO2 är en gemensam måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Ett bra mått på miljöpåverkan med andra ord eftersom inte bara produktionen av ett livsmedel är med utan också alla transporter...
Syns inte vilka livsmedel det gäller? Här kommer en översättning. Per kg avger:
Nötkött 23-39
Lamm 15-23
Ost 10-15
Gris 5-9
Laxfilé 4
Kyckling 3
Ägg 2
Mellanmjölk 2
och sedan kommer en lång rad livsmedel som knappt syns: Broccoli, isbergssallat, sojabönor (kokta), kikärter(kokta), morot

länk till bättre diagram här

Källa: Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
LB nov 2014

Mat & Klimat

 
Det har stor betydelse vilken mat vi väljer att köpa och äta. Hur livsmedlen har producerats, vilka livsmedel som är "klimatbra" och vilka man bör undvika eller minska konsumtionen av, hur livsmedlen har transporterats och processats och hur mycket mat vi kastar. Alla delar av livsmedelskedjan påverkar klimatet. I de allra flesta fall är det primärproduktionen som står för de absolut största utsläppen av växthusgaser.

För att få en hel bild av hur våra matvanor påverkar klimatet så måste vi vidga våra vyer/ha ett globalt perspektiv. Många av livsmedlen är producerade utomlands. Även om själva produktionen är svensk så kommer mycket av t ex foder och gödselmedel från andra håll i världen, ofta tillverkade med mycket klimatpåverkande metoder.

Hur påverkar produktionsmetoderna klimatet?
Växtodling, djuruppfödning och mejeriproduktion svarar för 80-95 procent av klimatpåverkan från jord till bord. Kött- och mejeriprodukter har den största klimatpåverkan. Därför har det stor betydelse hur livsmedlen produceras: vad djuren utfodras med. Hur åkrarna gödslas och om grönsaker odlats i växthus.

Ekologisk odling orsakar generellt mindre utsläpp än konventionell odling, där konstgödsel har använts. Det beror på att tillverkning av konstgödsel, eller handelsgödsel som det också heter, orsakar utsläpp av den mycket starka växthusgasen lustgas.

Djuruppfödning sker på olika sätt. Djuren kan gå ute och beta och vintertid fodras med konserverat gräs, det vill säga hö eller ensilage. Det är en uppfödning som är skonsam eller till och med positiv för klimatet eftersom gräsbevuxen mark samlar koldioxid från luften och binder den i jorden. En annan form av djurhållning är att djuren står på stall och utfordras med en hög andel kraftfoder, till exempel havre, majs eller soja. I den här djurhållningen är foderproduktionen negativ för klimatet eftersom det odlas med konstgödsel. I ekologisk djuruppfödning betar djuren alltid ute under sommaren och äter mest hö och ensilage under vintern.

Vilka matvaror är klimatbra och vilka är klimatbovar?
KÖTT
Djurhållning har generellt mycket stor klimatpåverkan. Det beror dels på foderproduktionen och dels på djurens ämnesomsättning. Tio människor kan leva av samma mängd växter som bara mättar en människa som äter av köttet. Foderodlingsarealen skulle istället kunna användas för mat- eller biogasproduktion.

Januari 2013 presenterade Jordbruksverket en rapport "Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? Rapporten slår fast att vi i västvärlden behöver äta mindre kött, framför allt nötkött, för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska.Vi behöver äta mindre kött också för att jordens resurser ska räcka till för att producera mat åt alla. Läs mer under Nytt & Noterat eller Jordbruksverkets pressmeddelande.

Svenskt kött är generellt bättre än import. Cirka 65 procent av det svenska köttet kommer från mjölkraser, vilket är en stor andel internationellt sett. Djuren har alltså producerat livsmedel även under sin livstid. I Sverige har vi gott om lämpliga marker och god tillgång till vatten.

Djuren andas ut koldioxid och matsmältningen ger upphov till andra växthusgaser. Kor, får och andra idisslare är de största "klimatbovarna". Idisslare både rapar och fiser metangas, som är en stark växthusgas. Å andra sidan så är de betande djur som håller landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald. Många djur, insekter och växter trivs i beteshagar. Får föds ofta upp på marker som är värdefulla för mångfalden. Viltkött är ett mycket bra köttalternativ eftersom ingen åkermark har används för foderproduktion.

MJÖLK OCH OST
Mejeriprodukter kommer från djur men har mindre klimatpåverkan än kött. Det beror på att djuren producerar mjölk under lång tid innan de blir kött.

FISK
Den vilda fiskens klimatpåverkan beror mest på fångstmetoderna. Stora fiskeflottor och trålning är energikrävande och orsakar stora klimatutsläpp, till exempel trålfångad torsk. Ändå är sådan fisk betydligt bättre ur klimatsynpunkt än nötkött. Klimatsmart fiske är stim som fångats med passiva metoder, till exempel nät och kustnära fiske med mindre redskap. Här är klimatpåverkan ungefär jämförbart med kycklingproduktion. Krokfångad torsk finns KRAV-märkt.

För odlad fisk är det fodret som fisken utfodras med som står för närmare 90 procent av klimatpåverkan under hela livscykeln. Det är fångsten av foderfisk som har stor påverkan. Odlad lax ger ungefär lika mycket utsläpp som fläskkött.

VEGETABILIER
Spannmål, bönor, frukt och grönsaker som produceras på många olika sätt och på många håll i världen. Vegetabilier är mycket bättre för klimatet än kött även om det är stor skillnad mellan till exempel på frilandsodlade svenska rotsaker och holländska växthusodlade tomater. Ett undantag är risodling som har en stor klimatpåverkan. Det beror på att det bildas metangas i odlingsfälten.

Frilandsodlade produkter är bättre än växthusodlade eftersom växthusodling kräver uppvärmning, ofta med fossil energi. I Sverige går utvecklingen mot att byta olja mot biobränsle.

Vilka förädlingsprocesser har stor klimatpåverkan?
I förhållande till råvaruproduktionen så har industriprocesser och tillagning en liten betydelse ur klimatsynpunkt. Djupfrysning fordrar mycket energi, liksom matlagning i ugn.

TRANSPORTER AV LIVSMEDEL
Transport av livsmedlen står för mindre andel av klimatpåverkan än man ibland tror. Utsläpp av koldioxid beror på avståndet men också på transportsättet. Flyg ger störst klimatpåverkan, långt mer än andra transportsätt. Bara känsliga produkter med kort hållbarhet flygtransporteras och bara från andra kontinenter. Inom Sverige och Europa sker de flesta transporterna med bil. Lastbil är inte bra men mycket bättre än flyg. Genom att gå över från lastbil till tågtransport skulle miljön må bättre. Ännu bättre än tåg är båttransporter. Från andra kontinenter är båttransport vanligast men eftersom resan är så lång blir ändå miljöpåverkan stor.

SVINN
Avfallshantering och svinn har en relativt stor klimatpåverkan men en ökad användning av avfall för produktion av biogas eller fjärrvärme ger minskad klimatpåverkan.
Mat och Klimat

 


Vi tänker ekologiskt
KRAV certifiera din restaurang
Hitta din favoritrestaurang på www.ekokrogar.se
Vetekaka