- Vad tror du korna säger när de kommer ut och ser alla människor, frågar en pappa sitt lilla barn.

De står vid elstängslet och väntar på att alla bilar som kommit från Stockholm, Södertälje och Nyköping och nu står i en jättekö ska komma fram till hagarna och parkera.

Barnet granskar klarögt sin far och svarar:

- Muuu.

Pappan byter ämne.

Lite senare river fyrtio kor upp en hel del damm när de galopperar längs den stängslade grusvägen. De ser rätt otympliga ut, men tar den sista tvära kurvan med nästan nonchalant elegans innan de når hagen och gröngräset.

De stannar andäktigt till ett femtiotal meter in, sniffar på gräset, börjar småbuffas. Sedan är det som att de måste se var friheten tar slut, de fortsätter med krumsprång längst bort i den stora hagen innan de vänder och kommer tillbaka. Gräset lockar och när de börjar beta blir det bråk förstås. Kanske är det rangordningen som måste upprätthållas eller bara allmän munterhet, de är i vart fall inga envisa fighters.

Så lägger sig lugnet i hagen och åskådarskarorna skingras, rör sig upp mot Öknaskolans byggnader. Där är det öppet hus med visning av ladugårdar och stallar, försäljning av plantor från växthuset, ponnyridning, kaffeservering. Med mera.

Huvudansvarig för kosläppet, Ulf Segerström, andas ut. Detta storstadsbornas nya folknöje gick utan incidenter i år också. Han är driftschef på Ökna och Nynäs jordbruk och har nyss fått en rapport om att 1 143 bilar står parkerade i hagarna runt skolan, vilket borde betyda att tre till fyratusen personer kommit. Han är nöjd, blickar ut över den nu fridfulla hjorden.

- Nu får de vara ute till i eftermiddag, sedan tar vi in dem i ladugården, säger han.

Efter en så kall vår är betet inte tillräckligt än i hagarna. Det måste växa till sig under en eller ett par veckor till. Men själva kosläppet gick inte att ställa in.

- Det har stått om det på Arlas hemsida och massor av människor har anmält sig i förväg, säger han.

Öknaskolans kor producerar KRAV-märkt mjölk, så de ska beta utomhus i fyra månader under sommaren. För andra mjölkkor i Mellansverige är kravet tre månader. Det betyder att det kommer vara långt gånget in i september innan Öknas kor återvänder till vintertillvaron i ladugården.

De till och med mjölkas utomhus i en "mjölkningsgrop", som de snabbt lär sig att stå stilla i under mjölkningen.

Bestämmelserna för när och hur kor ska gå på utomhusbete påminner starkt om semesterlagstiftningen för människor. Det finns minimikrav på hur många dygn de ska vara ute och regler för att merparten av tiden ska vara sammanhängande.

Lagen kom 1988 efter att allas vår sagotant Astrid Lindgren drog igång en debatt om djurhållningen i landet. Många storstadsbor hade till dess levt i okunskap och blev chockerade över att djuren stod tjudrade inomhus året runt.

Idag är en del storbönder kritiska till merkostnaden för stängsel och betesmarker. Deras argument för att slippa släppa ut korna är att ladugårdarna är förändrade idag, stora och luftiga, och att djuren fritt vandrar runt i dem. År 2012 luckrade också jordbruksverket upp bestämmelserna, så att unga djur kan hållas kvar inne. Betesperioderna får numera också delas upp i intervaller.

- Men kor är inga maskiner, de är levande varelser som precis som vi mår bra på alla sätt av att vara ute, säger Ulf Segerström.

På eftermiddagen återvänder Öknas kor till ladugården. Där hålls de lösa i tre olika grupper beroende på sin ålder, hur mycket mjölk de producerar och hur många kalvar de har fått.

När de är inomhus äter de ensilage, alltså konserverat gräs, och kraftfoder, gårdens egenodlade korn, vete och åkerböna, som krossas och blandas med inköpt kraftfoder.

KRAV kräver att minst 60 procent av kraftfodret ska vara egenproducerat.

Mer om naturbruksgymnasiet Öknaskolan här

Mer om bestämmelser för sommarbete

text: Anita Björkqvist,

bild: Jan Håkan Dahlström